DELA INNEHÅLLET
I Frankrike styr känslorna, i Tyskland är det en svaghet att visa dem. I dag, dagen före nationaldagen, lyfter vi blicken utanför vår egen konsensus- och fikakultur. Hur är det att jobba på kontor i exempelvis USA, Japan eller Förenade Arabemiraten? Här är några som vet.
TYSKLAND
För- och nackdelar med tydliga gränser
Stefanie Jochheim, chef inom digital marknadsföring i Berlin.
“Tyska företag är väldigt hierarkiska och man har sällan privat kontakt med överordnad chef. Jag tycker det kan vara enklare att bli professionellt behandlad i sin yrkesroll när det finns en så tydlig uppdelning mellan privat och jobb. Där man som svensk känner att det är helt ok att uttrycka sig känslomässigt anses det i Tyskland istället vara en svaghet och man har en viss distans till sina kollegor. Det har både sina för- och nackdelar. Fördelen är att man inte är lika konflikträdd och mer skyddad mot personliga angrepp. Nackdelen är att man inte riktigt kan visa sitt sanna jag och måste ha en formell sida på jobbet, det kan vara ansträngande.”
”Den franska arbetskulturen är mer känslostyrd. Skrik, igenslängda dörrar och tårar är inget ovanligt”
FRANKRIKE
Mycket klagande i korridorerna
Jenny Johansson, jobbat som editorial manager/projektledare/PR- och kommunikationschef för olika kommunikation- reklam – och filmfestivaler och event i Paris.
”Jag har upplevt att man är väldigt rädd för att be om ursäkt om man har gjort ett misstag här. Istället skyller man på omständigheter, en kollega, en kund – man hittar helt enkelt ett tillfälligt svart får för att slippa tappa ansiktet. Och så är fransmän experter på att klaga! Överlag är arbetskulturen mer känslostyrd i Frankrike än i Sverige. Skrik, igenslängda dörrar och tårar på jobbet är inte helt ovanligt. I min bransch är en vanlig arbetsdag ofta mellan 10-18, men ofta stannar man längre. Jag har flera gånger hört chefer säga till de som packar ihop klockan 18 ”jaha, du tar ledigt i eftermiddag”. Det ligger i kulturen att stanna kvar – inte på grund av att man har mycket att göra, utan för att verka duktig och för att inge respekt hos chefen. Något jag gillar är att man i Frankrike tar sig tid för det sociala. Frustrerande i början för att det tar så mycket tid, men trevligt när man väl lärt sig att slappna av i det”.
FÖRENADE ARABEMIRATEN
Stressigt och på arbetsgivarens villkor
Ibaa Halal, har jobbat som mellanchef på tevebolag i Dubai.
“Beroende på vilket företag du jobbar på skiljer kulturen sig mycket åt, men i allmänhet är det väldigt stressigt. Du jobbar 09–18 och det finns inte utrymme för någon fika eller paus. För dem som jobbar för en privat aktör finns det inte några direkta rättigheter. Det är arbetsgivarens marknad enligt devisen “passar det inte får du gå”. Det är kort föräldraledighet på 45 eller 60 dagar, långa arbetsdagar utan extra ersättning och låga löner som sätts orättvist baserat på nationalitet. Som anställd känner du dig ofta lätt ersättningsbar, vilket jag tycker är väldigt negativt. En stor fördel däremot med kontorskulturen i Dubai är den mångfald och mix av kulturer som finns på ett sätt du sällan ser här i Sverige. Du lär dig mycket om andra kulturer från hela världen och varje företag har sin egna, unika atmosfär.”
”Du jobbar 09–18 och det finns inte utrymme för någon fika eller paus”
JAPAN
Semester en bristvara
Tomoyo Ogura Johanson, sjöspeditör på medelstort logistikföretag.
I Japan är det vanligt att ha uniform eller kostym, även om du inte har direkt kundkontakt i din yrkesroll. Semester är en bristvara, att ta över två veckors sammanhängande ledighet är nästa omöjligt. Behöver du vara hemma med sjukt barn eller om du själv är sjuk känner du dig alltid stressad eftersom du inte är på jobbet. Något som är bra i Japan är att företagen satsar mycket på personalhälsa. Lite större företag har ofta en sjuksköterska eller läkare som man kan kontakta vid behov. En del arbetsgivare erbjuder hälsokontroller. Andra betalar en del av dina kostnader, såsom hyran eller resekostnader till och från jobbet.”
USA, LOS ANGELES
Stora avstånd gör att många jobbar hemifrån
Simon Romanus, grundare och VD för ett produktionsbolag inom VR.
“Klimatet är hårdare och konkurrensen större i L.A än i Sverige. Man är lite mer försiktig med att dela med sig av vissa saker. I Sverige litar vi nog mer på varandra. På många kontor i LA kan du hyra in dig på en plats eller ett rum i en byggnad genom att bli medlem och betala en månadsavgift. Ofta är medlemmarna inom samma typ av bransch vilket gör att du har en stor möjlighet att knyta nya kontakter. Alla mellanchefer och uppåt har egen assistent som sitter utanför i ett litet bås och tar emot samtal och gäster. LA är en enormt stor stad med stora avstånd. Mer än tre möten på olika platser är svårt att hinna med under en dag. Många jobbar hemifrån ett par dagar i veckan för att slippa sitta i bilen flera timmar.”
”I Turkiet kan man ta hur mycket pauser som helst, det är ingen som har koll”
TURKIET
Ingen skillnad mellan privatliv och jobb i Turkiet
Esra Sari Gülhan, jobbar på skönhetsklinik
“I Turkiet är chefens ord lag och inga beslut får fattas utan att vara godkända på högre ort. Det finns en respekt för chefen som jag tycker kan vara jobbig. Man nästan reser sig upp när hen går förbi och säger absolut inte emot. Här jobbar de alla dagar klockan 09 till 19 utom söndagar. Å andra sidan kan man ta hur mycket pauser som helst, det är ingen som har koll på det. Relationen mellan kollegor är ofta väldigt vänskaplig och man skiljer inte på privatliv och jobb, vilket ibland är negativt då det blir på en personlig nivå om man kritiserar arbetet. Något jag tycker är jättejobbigt är att man aldrig kan lita på ett löfte eller att en avtalad tid efterföljs. Vi har heller inget OB-tillägg, men däremot erbjuds ofta mat till de anställda och många företag har bilar som hämtar upp dem hemifrån.”
ALGERIET OCH SUBSAHARISKA AFRIKA
Svårare att prata öppet med chefen
Joachim Bildt, arbetat inom telekomsektorn i ett tiotal länder över hela den afrikanska kontinenten.
“I norra Afrika är det i huvudsak muslimska länder vilket präglar både levnadssätt och jobbkultur. Exempelvis tog manliga kollegor inte kvinnliga kollegor i hand i Algeriet och de kvinnor som rökte stod på baksidan av kontorshuset medan männen rökte på framsidan. I södra, kristna Afrika finns andra skillnader. Ett möte börjar inte nödvändigtvis den tid man sagt utan först när alla är på plats och man har inte samma öppna kommunikation med överordnade som jag upplever att man har i Sverige.”
Text: Sara Schröder
